~ 0hmygameb0y ,

Senaste inläggen

Av yakio Johansson - 14 oktober 2010 18:52

Jag skakar jag fryser. Mina tårar rinner ner från mina kinder men ingen verkar märka. 
Jag vill inte finnas, jag vill inte vara. Vill att alla ska lägga av med sina frågor och tjat. 
Jag orkar inte mer, allt känns onödigt. 
Varför finns jag? Jag gör ingen nytta, jag orkar inte. 
Tårarna blir mer och mer det känns till och med jobbigt att sova och veta att det är en ny dag imorgon.
Vänner säger att det går över, snart kommer allt bli bra.
Men dem vet inte, dem vet inte hur det känns att vakna upp och vilja dö.
Dem vet inte hur det känns att tappa all styrka och känna att man bara gör fel hela tiden.
Vart jag än går, vad jag än gör så känns det som jag har en stämpel i pannan som det står att jag är fel på.
Jag orkar inte känna något för känslorna är jobbiga.
Jag skriker och gråter, försöker göra så det går bort men det funkar inte.
Det river i mig, Det äter upp mig inne ifrån. Jag vill få ut det men det går inte.
Alla säger ge inte upp, tappa inte hoppet.
Det är jävligt lätt för er att säga, ni vet inte hur det känns att.
Mina händer skakar, tårarna faller ner. Musiken på hög volym för att försöka inte höra alla röster
fast det verkar som dem ändå hittar sätt att riva upp mig på.
Det sägs att tiden läker sår men det gör det inte. Det har gått 3 år men känslorna håller på att komma tillbaka.
Vill att allt ska bara lägga av, vill att allt ska sluta. 
Orkar inte vara stark längre, orkar inte med mitt falska leende, orkar inte med nåt. 
Jag vill bara rammla ihop och låta mörket ta mig för det känns lättare än att kämpa. 
För kämpa är jobbit, kämpa är svårt, speciellt när man inte är så stark som alla tror att man är.
Kom inte och säg att man måste vara stark, det är bara jobbigt för då känner man sig svagare.
Kom inte och säg att ni förstår för det gör ni nog inte för alla problem är olika. 
Vill att folk ska lägga av att tjata, vill att folk ska lägga av med sitt falska beetende. 
Jag känner att tårarna brinner i ögonen och vill rinna ner, jag kämpar emot dem för jag vill inte vara svag.
Jag kämpar emot dem för jag vet att om jag väl börjar gråta så kan jag inte sluta. 
Allt känns förjävligt och att jag vill somna in och inte vakna upp.
Så känns det, så känns det alltid. 
Orkar inte mer.
Orkar inte vara stark.
Vill bara somna in.
Vill bara försvinna.
Varför? 

-''

Av yakio Johansson - 24 september 2010 22:07

får man inte vara sig själv utan att bli retad?

måste man vara som alla andra får man inte välja själv?
måste man följa strömmen får man inte välja sin egna väg utan att nån ska kommentera ?

man kan nästan inte gå ut utan att bli kallad skolkare , emo , hora , fitta eller något annat.

man ska få vara sig själv , man måste inte vara som alla andra.

jag är mig själv och jag är stolt över det , jag har mååånga som älskar mig för den jag är och inte mitt utseende eller vilka jag är med.

man ska få ha vilka kompisar man vill eller se ut som man vill utan att någon ska sluta prata med en eller börja skrika saker efter en.


jag säger bara , klä dig som du vill och bry dig inte va andra säger.

va dig själv helt enkelt.

-

Av yakio Johansson - 24 september 2010 21:12

Hon stog där på perrongen
såg tågen gå förbi
helt och hållet fången
i sin egen melankoli

Hon stirra ner på spåren
när tågen gick förbi
och tänkte på de åren
då han ännu varit fri
hon stog där nära kanten
och tågen gick förbi
hade singlat slanten
så skulle det få bli

Hon väntade på nästa
tåg som gick förbi
sen gjorde han sitt bästa
fär att än en gång bli fri 


-------------------------------


Mina ögon kan inte se, av alla tårar jag gråtit.
Mina tårar kan inte falla, för de har torkat ut.
Mina öron kan inte höra, av alla lögner jag hört.
Mina läppar kan inte le, av all skit jag fått ta.
Mina känslor kan inte känna, för de är nedsövda.
Mina lungor kan inte andas, för de är kvävda, ja, punkterade av dig.
Mitt hjärta kan inte slå, för det har brustit, och går inte att lappa ihop.
Jag kan inte leva, för sveket är så stort att det känns som att jag är sliten isär. 


----------------------------------------




:*

Av yakio Johansson - 19 september 2010 11:52

H3H3!

det var typ länge sen jag blogga ..

JAG SUGER !

inte för att någon läser <.<



  


bilden har vackraste Sam gjort <3

Av yakio Johansson - 7 september 2010 18:47

begrava huvudet i kudden
så hårt att jag inte kan andas
bara för att dölja mina skrik.

.

Av yakio Johansson - 2 september 2010 21:27

jag älskar henne,

hon är regnbågen i min svartvita värld.

Av yakio Johansson - 9 augusti 2010 20:43

      



Gamla fula bilder jag inte har visat för någon tror jag<.<

...

Av yakio Johansson - 6 augusti 2010 21:30

-------------------------------------------------------------------------------------



Ensamheten drar mig i tusen stycken.
Försöker inte tänka på det men går ändå inte att blunda.
Jag står ensam.
Oförstådd.
Kinderna blir blöta.
Och tårar droppar tunga ner i golvet.
Jag vill inte mer.
Inte ensam.
Inte med smärtan i själen .




-------------------------------------------------------------------------------------






Vad händer
När du bränner ner alla våra minnen
När du inte vill se mig igen
När du försvinner ut ur mitt liv 
Krockar mitt hjärta ut ur din själ
Utan att säga farväl 


-------------------------------------------------------------------------------------


Den rinner ner för kinden
En ensam tår för alla känslor
För alla gamla tankar
En droppe av min själ
Den ensamma tåren symboliserar så mycket
Så många känslor
Så många tankar
Så dum jag var/är/kommer vara



Tar det någonsin slut.... 


-------------------------------------------------------------------------------------


Men livet är jobbigt. 
Det är bara bita i det sura äpplet, 
låta tårarna spruta och kväva skriket. 
Bita ihop och pressa sig rakt fram. 
Dra på pokerfacet och le, 
kämpa för att gå rakryggad.
Ta sikte på någon osynlig punkt rakt fram 
och följa den. 


Gå, pressa, pressa, 
GÅ DÅ! 


Ingenting har hänt, allt är fint, 
prima prima ska man höra ur din mun, 
lögner är allt du väser 
genom dina strama läppar i dess krampaktiga tag 
om det sura äpplet,
som du börjat värdesätta mer
än guldklimparna
och vilan.


Det vackra i livet
som du glömde existerade
för länge sen.



Bit
håll käften
förträng
visa ingenting
och gå 


-------------------------------------------------------------------------------------


Jag ber
jag ber till dig mormor
om hjälp
för livet blir för svårt.


jag ser
jag ser på dig mormor
hur besviken
du skulle bli
om jag lämnade jorden nu.


jag vet
jag vet mormor
jag får komma till dig
sen
men jag vill dit
nu.


du måste
du måste mormor
förstå
hur mycket jag 
saknar dig


jag önskar
jag önskar mormor
att du levde
när jag föddes
då hade jag
kunnat 
tala om för dig
att 
jag älskar dig 


-------------------------------------------------------------------------------------

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards